Ja, lätt sagt så är förvirringen stor. C velar ju som tidigare sagts och jag vet varken ut eller in. Han vill inte skriva på några skilsmässopapper ännu, för han vet inte vad han vill, men han vill inte heller försöka att ge vårt äktenskap en chans för tänk om den jävla subban i Uddevalla är bättre?! Han är rädd att han ska välja fel ser ni.
Jo jag har ju fortfarande känslor och hoppas att han snart ska ta sitt fönuft ( om han nu har något???) till fånga. Vi hade det rätt bra i några veckor efter att jag talade om att jag fått lägenhet, det var ju då han började vela, men när jag ställde ultimatumet att aningen väljer du henne eller mig, ja nää det kan han ju inte.
Jag inser ju att mina vänner har rätt i att jag borde glömma honom och gå vidare helt, sluta hoppas att han ska vakna upp ur sin jävla kris, vilket jag på sätt och vis vill, men så är det de där med känslorna...
Även om jag älskar honom som fan fortfarande så är han en jävla egogris!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar