Det har varit många konstiga dagar sen sist jag skrev, inget har ändrats även om jag kastas mellan förtvivlan, sorg och en gnutta hopp.
Hur som helst har jag fått en lägenhet och ska flytta rätt snart, om ca 2 veckor. Först måste jag bara renovera lite i knarkarkvarten jag och barnen ska bo i. Visst kanske kunde jag ha väntat på något bättre, men att gå här och hålla tillbaka ångesten är bara allt för jobbigt för att jag ska orka med längre så det fick bli så.
Jag och C har haft det trots allt rätt trevligt de sista dagarna, varit på bio, varit ute och ätit, skrattat och haft det bra, förutom den detaljen då att han är i hop med henne. Hon den där som han har valt. Jag mår illa av bara tanken, men jag kan heller inget göra, det slaget förlorade jag.
Jag skulle önska att han iallafall kunde ha visat mig lite respekt och iallafall väntat med att ha ( ursäkta mig) pippat på henne tills jag iallafall hade flyttat ut, men icke.
Det är inte lätt att övertyga mannen jag älskar så mycket att det är värt att vara med mig när han är ( ursäkta igen) iväg och sätter på denna dära ugglan. Jävlar vad jag är bitter, jojomensan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar